Nya vindar. Gamla jag.

Småpackar och fixar. Är på väg till Åre och vi tar nattåget, knoll, Tott, Uskan och jag för en långhelg i snön. Det känns som en välförtjänt familjesemester.

Det har varit en omställningsperiod för mig i några veckor och jag har fnulat fram och tillbaka och fattat beslut.

För några veckor sedan, allt gick väldigt snabbt, blev jag erbjuden en deltidstjänst på Crossfit Solid som instruktör och administratör tillsammans med Andreas, eller Byffe som han heter här i bloggen. Hjälp. Jag. Instruktör. På Solid kryllar det av fullt utvecklade atleter som tävlar och lyfter min kroppsvikt som uppvärmning före frukost. Unga män i tåskor som dricker min kroppsvikt i mjölk och sedan bränner av Fran på 2:29.

Jag är ju liksom en morsa, hyffsat vältränad för att vara 35 (har fyllt sedan sist!) men fortfarande är min självbild att jag är nybörjare, late bloomer, hobbytränare…  Inte bara min självbild. Det är så. Bloggläsare känner mig visserligen som en träningstok, men jag är så mycket annat. Också. Existensiella funderingar om identitet. Och så pusslet. Makens skiftjobb. Barnens aktiviteter, kvällsjobb och morgonklasser. Jeesus!

Mitt företag tränar kvinnor, som jag själv, som vill komma igång senare i livet. Och så får jag den här chansen, att utvecklas som instruktör att få lära av duktiga atleter och förhoppningsvis inspirera nyblivna crossfitmotionärer. Och det är klart man kastar tvivlet över bord – rannsakar sig och hopar på båten. Andreas känns som en fin kapten och solidgänget har mött mig med värme.

Men jag har inte bara petat mig i naveln och tänkt på ”min roll”

Till träningshöjdpunkterna under bloggtystnaden hör dessa:

  1. Jag  har fått till hyffsade butterfly pull ups.
  2. Jag   körde en kettlebellklass med Stockholm Kettlebellklubb där jag blev hetsad   att gå upp i vikt på kloten, jag blev så peppad och tjongade på så i  longcyklerna (clean och jerk under amrap på bestämd tid) att jag vaknade natten efter med  en enorm smärta i bröstet. Trodde att det var ångest. Trodde det var      lunginflammation, förstod att det var träningsvärken from hell och att  hela mitt bröstparti var ett stort blåmärke. Men shit vad kul det var!
  3. En 12 km runda på landet i påskhelgen, utan klocka eller prestation. Bara jag  och andetagen. Kall ”dusch”i balja framför öppna spisen i iskallt torp.  Magiskt.
  4. Ett  Ruffiepass med som leddes av finaste cheferna och en superstark  annan blond morsa och tillika  ruffieinstruktör som partner. Sjukt kul.

Och mycket vila och lite förkylningar också. Träningen och livet. Hörs från Åre!

One response to “Nya vindar. Gamla jag.

  1. Yey!
    Hurra, hurra, hurraaaa, vad mycket roligt!!!

    //A

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s