Har försökt undvika ämnet…

…Alltså. Jag måste skriva om det här, trots att det är så osexigt. Bihålor. Låt oss stanna en stund vi ämnet (du kan givetvis också bara scrolla ner till stycke två och slippa hela skiten). När du får en förkylning får mammastark en bihålekollaps. Jag blev nämligen för några år sedan diagnostiserad med något som kallas för ”vuxenpolyper”, något som min elaka dåvarande doktor beskrev som ”Snorhängmattor.” Slemhinnorna i näsan har ingen spänst och när jag blir det minsta snorig, alergisk, äter stark mat… you name it… så samlas snoret i de ospänstiga slemhinnorna och stänger igen hela skiten. Jag kan inte andas genom näsan på flera veckor och allt blir väldigt äckligt på massa vis. Det går inte att operera eftersom de ospänstiga slemmhinnorna bara gör nya hängmattor om man tar bord de första. Jag ska inte gnälla så mycket om det här, och inte gå in på detaljer och färg på snor osv, men detta ämne har ändock en stor inverkan på min träning. Lever man med barn är man ständigt utsatt för virus och baciller. Det spelar ingen roll hur man tvättar händer och decificerar, de älskar att rulla sig i högar med andra bacillbarn på dagarna, det är ett led i deras utveckling. Så efter veckor av ond axel drabbades jag i mellandagarna av näskollapsen. Eftersom läkarna bara vill ge mig kortison håller jag ut tills gränsen är nådd och nu är jag snart där. Jag kör med kortisonspray sen några dagar men försöker undvika tabletterna. Jag har köpt så mycket grejor på hälsokost att skafferiet är knökfullt.  Jag äter by the book (inga mjölkprodukter eller vetemjöl) och allt detta matplanerande och pillrande tar så mycket tid att jag knappt hinner träna. Svag axel, svårt att andas, knappt tränat på en månad. Du hör ju själv. Jag är ett

Paria: Dessutom blir man inte så poppis i sociala sammanhang närman låter som om man är asförkyld, nyser och andas flåsigt. Och blir man sjukt trött av andningsproblemen. Och svullen i ansiktet.

Försök; Igår tog jag mig till skrapan och hoppade lite rep. Kondisen är noll. Laddade skivstången och gjorde tiotalet ryck på trettio kilo. Det var härligt. Sen gjorde jag några frontböj och kände att jag blivit svag. Mycket svag. Eftersom jag tränat dåligt är ryggen utsatt. Kände det och lastade av på racket och gick hem. Det är en lång väg tillbaka.

Räddning:

Idag var jag med på ett Ruffiepass på Nybrogatans World class. Jag var rädd att jag inte skulle klara av det. Det gick mycket bra, tack vare en 50-kiloskvinna som var på sitt premiärpass och som blev min partner. Jag kände mig stark i jämförelse och det var tur för mitt sargade självförtroende. Jag ska försöka ta det lugnt och inte hetsa på. Någongång kommer jag ut på andra sidan. (lagom till pollensäsongen?) och undertiden fortsätter jag med mina pillerburkar och mina linser, min spray och lagoma tränande. Jag ska inte tjata om det här igen. Det lovar jag.

Kärlek:

Bästa uskan har gjort rawfoodgodisar till mig att ha med efter träning. Eftersom jag tränar så lite äter vid dom mest till deckarna på tv när bacillbarnen somnat. Sjukt goda.

6 responses to “Har försökt undvika ämnet…

  1. Meh! Sådär får man väl inte skriva! Recept tack! På rawfoodgodiset!
    Å krya på dig!!! Tycker det kan vara nog nu för din del!
    //A

  2. Ja, deppigt att ha ont och mattor av snor låter ju som att det skulle kunna sänka vem som helst. Men jag vill bara påminna om att vi har hela livet på oss att bli starkare och snabbare och bättre. Trots att man bara blir äldre så verkar det ju hittills iaf som att framstegen kommer hela tiden. Och vad är då en månad här och där av lite mindre träning? Allvarligt, jag menar jag är likadan men vad är grejen med att stressa upp sig så fort man måste backa lite från träningen en tid? Alla andra dagar kör man ju så det ryker. Du ska se att du har ett pr på frontböj innan du vet ordet av. Men inte heller då är man riktigt nöjd. Själv ligger jag hemma och är höggravid och förkyld

  3. …och det tuffaste jag gör för tillfället är bicepscurls och benspark i maskin, visst är jag liite stressad av allt jag inte gör men fan, man har rätt många decennier av träning framför sig, jag ska nog hinna. Vad nu det är som ska hinnas med? Hur som helst (var det för beskäftigt det här?).
    Jag älskar din blogg, blir alltid glad och inspirerad när jag läser den, ingen ångest som man lätt får av andra som liksom döljer snormattorna för sina läsare. Du är toppen! Hoppas att jag kan svettas bredvid dig bland stängerna i skrapan snart! Stor kram från Anna C

  4. Tror jag det att du blir seg, det é inte rawfood, det é hasch…

  5. trodde också det var hasch… Ha ha!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s